Hörneå bys hemsida www.becken.se
Bäcksvadet på 1770-talet
Från föregående artiklar om Bjennön och Vadet kring år 1500, och om Strandgården och Bäcksvadet år 1685 flyttar vi oss här fram nästan ett sekel till 1770-talet. Kartor finns i Lantmäteriets historiska kartdatabas. Vad gäller "copyright" - se fotnot i tidigare artikel.
Det finns flera kartor från det sena 1700-talet, dels inför fastställande av landskapsgräns mellan Ångermanland och Västerbotten, dels för avvittring och skiftesdelning (storskifte och laga skifte).
"Den 17 september 1766 fastställde kung Adolf Fredrik den gräns som skulle utgöra beständig och evärdelig skillnad mellan landskapen."
Detta var temat i boken "Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark" av Gudrun Norstedt och Staffan Norstedt. Paret Norstedt intresserade sig för det som pågick i området kring Bjennön, Skeppsholmen och Ravelkläppsröset. Becken-Webben delar samma intresse. Huruvida det finns fler (läsare) som intresserar sig för frågan - må vara osagt.
Bild 1. Karta 1772 och 1775 med koppling till "Råsträngen omkring Hörneå och Bäcks samfälta Utmarck". Här har man stavat byn Hörne fel, och istället kallat den "Hörneå". Idag är det byn Bäck som kallas Hörneå. Byn Hörne är känd för dess fors, Hörnefors. Ett utsnitt av karta med referens till Lantmäteriets historiska kartdatabas.
I bild 2 är namn på skär och öar såsom Skribenten tolkat kartan, med reservation för "Bjennön" som uppenbart stavades "Björnön". Bjenn=Bienn=Bjönn=Björn på gammal dialekt. Bienna är en björnhona. Man förmodar att ön fått sitt namn i kontakt med en björn.
Bild 2. Ett utsnitt ur kartan 1772-1775. Detaljer är markerade, och se text för ytterligare information.
I bild 2 noteras även den gamla vintervägen, österut från Hörne by, Bumyrbacken, Bäcks by och västerut över Ängersjöns is. Innan landsvägen drogs på 1670-talet var man vintertid hänvisad till släde över isen, och sommartid sjövägen i Bottenviken. Kanske fanns gamla rid- och ko-stigar förbi Ängersjöns vatten. Redan före 1685 fanns en väg från Bäcks by till havsviken "Bäcksvadet". Det var viktigt att ha tillgång till brygga, och vattenvägar var en maktfaktorer exempelvis kring bronsåldersrösen i fjordöppningen till Ängersjön för 2500 år sedan.
I bild 2 noteras även dilemmat som omnämndes år 1685, om "Strandha" och "Slättan". Dessa utmarker - en uppgrundad havsvik - brukades av både bonden i Bäck och bönder i byn Ängersjö. På "Strandha" ägdes flertalet lador av Ängesjöns bönder, utom en. Det blir svårt att dra bygräns mellan dessa lador år 1685. Istället justeras bygränsen med ett "hack" åt väster, att följa Ängerån norrut istället för Aldertjernsbäcken som passerade genom "Strandha" och "Slättan".
Bild 3. Utsnitt av karta från 1776, i detta fall gällande avvittring.
Bygränsen fortsätter därefter norrut mot Mjösjön (utanför bild 2). Däremot justerades inte landskapsgränsen tillsammans med bygränsen. Landskapsgränsen löper från "Klocksten" i bild 3, norrut över "Skeppsholmen" i samma karta, därefter mot "Landsråhällan" (bild 2) utmed landsvägen från 1670-talet, fortsatt norrut över "Ravelkläppsröset" mot dagens Sölpsjö (då Skvalpsjö, utanför bild).
Bild 3 exponerar "Skeppsholmen". Näset mellan Klocksten och fastlandet är smalt och Bäcksvadet skapar en mycket väl skyddad hamn. Dessutom är mittfåran tämligen djup.
Framtida artiklar kommer belysa hur Bjennöns västra strandremsa var en plats för sjöfart. Namnet "Skeppsholmen" antyder även en historia med skeppsbygge, ungefär som då Skeppsholmen i Stockholm fick sitt namn. Här når dåtid nutid - med berättelser av älder bybor - att stranden på angränsande Bjennön var täckt av ett tjockt lager sågspån från en tid då Bjennön var en ö utan väg. Man funderar ifall den närliggande Kylören hade en motsvarighet i Bjennön, både för skeppsbygge och/eller som lastageplats för sågade produkter.
Bild 4. Klockstenen - landskapsgränsens början vid Bottenviken mellan Ångermanland och Västerbotten. En historisk plats, i alla fall sedan 1500-talet då stenen låg i vattenbrynet. Foto, Gunnar Engström 2022.
I nästa artikel förflyttar vi oss åt öster utmed kustlinjen och analyserar hur det går för Hamnskär vid 1770-talet.
Gunnar Engström, 2023-11-25
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se